Slåtter

Slåtter 2020

Årets slåttersäsong är nu igång. Upptakten var firandet av ängens dag, som alltid äger rum den första lördagen i augusti på Kurebo äng i Börstig socken.

Här är det ett traditionellt slåttergille med lie och räfsa och dessutom bjuder Falbygdens Naturskyddsförening på slåttermat.

I år leds slåtterarbetet av Enar och Tor. Hittills har det fungerat jättebra. De har sett till att alla maskiner är bemannade och när det är räfsningsdags kommer många och hjälper till både slåttegubbar och slåttergummor.

Maskinerna som används är framför allt slåtter balkar, men även röjsågar och liar finns i maskinparken. En maskindriven räfsa, som lägger en sträng, förenklar arbetet vid räfsningen, annars är det handräfsning med kratta som gäller. Det som hittills är klart är Skår, del av Slättaberg, Åsabacken, Jannerts äng, två kullar i Högstena samt Skogastorp.

Vid räfsningen på Åsabacken blev det ett celebert besök från länsstyrelsen i form av Karin Hante. Hon blev mäkta imponerad av den stora uppslutningen av ideella krafter som jobbade denna dag. Hon berättade om sitt jobb och hade ett längre anförande om DNA-analyser av fjädergräset.

Lieman på Kurebo

Röjsågsarbete

Full aktivitet på Kurebo

Skogastorp

Slåtter pågår

Allmänt om slåtter

Dala

Denna skylt finns uppsatt vid de områden som vi sköter.

Falbygdens Naturskyddsförening bedriver slåtter på ett dussin platser i kommunen. Bland annat i Skogastorp och Dala. Läs mer om vårt arbete.

Om du är intresserad att hjälpa till så kan du kontakta oss:

Exempel på blommor som kräver hävd.

Stor blåklocka

"Denna Klocka är en bland våra prydligaste vilda blommor. Ehuru den merendels växer temligen enstaka, gör den sig ändå strax bemärkt med sin raka, resliga stjelk och sin stora, utmärkt klocklika blomkrona."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)

Nattviol

"Och här är dungen, där göken gol,
små tösor sprungo här
med bara fötter och trasig kjol
att plocka dungens bär,
och här var det skugga och här var sol
och här var det godt om nattviol,
den dungen är mig kär,
min barndom susar där."

Ur Ströftåg i hembygden av Gustaf Fröding (Stänk och flikar, 1896)

Gullviva

"Bladen ätas wäl, men utan begär af Geten, Fåret och Hästen. De hafwa för detta warit mycket anwände til föda för menniskor, och njutits dels i Grönkål, dels stufwade, dels til Sallat, och man har äfwen bakat dem in i Pannkakor; men detta bruk har gifwit wika för andra grönsaker...
...De utur sina Blomhylster uttagne och torrkade Blommor, har man nyttjat såsom Thee, dels ensamme, dels i blandning med andra Örter, i synnerhet för dem som dragas med Flussgickt. Såsom botemedel i denna sjukdom, förtjenar det dock icke rekommenderas, fast det oskyldigt kan nyttjas, och är i synnerhet i blandning med torr Citronmeliss et icke obehageligt Thee, och mycket gagneligare än det gröna Ostindiska. Det så kallade oxläggevinet, som af dem beredes, är en angenäm, läskande och sund dryck."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

Smalbladig lungört

"Torde wäl finnas på flere ställen, men hittils är den allenast funnen i Djurgården wid Skara, samt på en kal ängsbcke imellan Lund och Sularp. Så sällsynt, känner man ingen hushållsnytta af wäxten."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)